Idag var det dax för den årliga ritten till The Lodge för att dricka glögg och äta pepparkakor utanför hotellentrén. Det är en tur på 15 km och vi var ute i 3 timmar. Ljuvligt väder och härlig ridning. 14 hästar på gården utanför the Lodge tillhör inte vanligheterna direkt.
Nu är jag sådär skönt trött som man blir efter 3 timmar på hästryggen. Dax att ladda för en ny vecka – och för födelsedagskalas och jul.
I Björnstorps slottpark finns denna fantastiska rhododendronbuske. Under några veckor varje vår/sommar blommar den och då gäller det att passa på att rida dit och beskåda. Jag och Doddi står längst till vänster i bild.
Det har varit tyst här i bloggen under våren. Det beror på att jag råkade stånga huvudet mot väggen (ni vet den där berömda) i våras. Förra hösten var jag med och startade upp en ny förskola i Dalby och jag och mina kollegor var fulla av förväntan och ivriga som tusan att få dra igång. Tyvärr blev det inte alls som vi tänkt oss… I dagsläget finns ingen ur originaluppsättningen kvar på stället (knappt ett år senare).
Nu arbetar jag på en annan förskola, i en annan by. Nystart helt enkelt.
Se bilden i fler storlekar genom att klicka här (länk till Flickr)
Min (eller egentligen är han hela familjens) islandshäst Doddi har haft lite problem med både trav och tölt under våren. Allt han har kunnat prestera har varit ”grisepass”. Pass är förvisso en gångart som islandshästar behärskar, men det ska fort, fort, fort och rids bara på korta sträckor. Den pass som Doddi har lagt sig till med är den långsamma och icke önskvärda varianten som också går under namnet ”grisepass”.
Han vintervilade fram till sportlovet och sen dess har jag jobbat stenhårt på att få honom att trava. Jag har tränat för Emelie Romland och jag har frågat alla jag sett i stallet om råd för hur jag ska göra för att få honom i form. Goa Susse har ställt upp och klämt och masserat honom och jag har longerat, ridit i backar och jobbat honom på banan.
NU har det lossnat! Idag travade han snällt runt varv efter varv. Inte ett grisepasssteg så långt ögat nådde.
Tänk vad glad man kan bli över en liten liten framgång. Nu ska det tränas ännu mer.
Han är redan världens bästa häst rent socialt. Så oerhört tålmodig när barnen borstar och meckar runt honom. Hundarna tittar han bara på och traskar sedan vidare utan att röra en min. Han är en familjehäst helt enkelt.
Nu ska det tränas ännu mer – till sommaren kommer vi att vara i topptrim….eller åtminstone en bit på väg.
1 december blev Doddi vår. Han står kvar i Stubbarp där han bott sedan tidigare och han kommer att gå halvtid som verksamhetshäst och halvtid som vår egen lilla kelgris/ridhäst. En perfekt lösning både tidsmässigt och ekonomiskt. Dessutom är det en oerhörd trygghet att ha honom hos folk som känner honom sedan innan och som är generösa med sin kunskap. Stort tack till Karin och Marie på Sleipnirs Ängar för all hjälp med stort och smått! Ni är guld värda!
Vintern kom till skåne och Doddi och hans kompisar stormtrivs med kylan.
Luciatåg på Sleipnirsängar den 13/12. Doddi var tomte och jag var tärna.
Stubbarps Gård sedd från en av hagarna.
Snöiga hästar 20/12
Du bläddrar just nu i arkivet för kategori Doddi.
