



Ja, kommentarer på det här känns lite överflödigt
. Det är den där tiden på året när man måste komma på nåt fiffigt och bra att ge till barnens fröknar och lärare. Här är årets utgåva av sommarhälsningar.




Ja, kommentarer på det här känns lite överflödigt
. Det är den där tiden på året när man måste komma på nåt fiffigt och bra att ge till barnens fröknar och lärare. Här är årets utgåva av sommarhälsningar.

Idag har jag varit bitchiga mamman på barnens skola.
För ett par veckor sen gick skolan ut med att HELA skolgården och vägen in till skolgården skulle vara bilfria. Detta innebär bla att skolbussen får parkera på stora parkeringen och barnen får gå dit upp. Allt för att de små barnen på förskolan ska kunna vara på gården utan att riskera att bli påkörda.
Trots att detta stått i det infoblad som skolan ger ut varannan vecka så envisas lata och korkade föräldrar med att köra ner bilen på vägen, köra in på skolgården och släppa av sina ungar. Jag har under de här veckorna hållit inne med min ilska över dessa slappa föräldrar, men idag fick jag nog.
Jag gick fram till en styck tant i bil som just släppt av sina barn, 10 minuter efter att skolan börjat… Jag påpekade i ganska neutral ton att vi har en bilfri skolgård. Istället för att bara köpa detta så går tanten (ja, tant är det snällaste jag kan skriva om henne – så jag kallar henne det
) i total försvarsställning om att hon har ont i benen och att hon inte kör in där när det är barn på gården.
Jag påpekar att hela förskoleklassen är på gården runt hörnet på huset och att hela förskolan är på väg ut och att vi har bestämt att skolan ska vara bilfri för att det ska vara säkert för barnen att vistas där. Då kommer det bästa argumentet; tanten kläcker ur sig – Men det är ju en massa andra som kör ner här med bil
Jag häpnar. Är detta en vuxen människa? En människa som dessutom är mamma till minst 2 skolbarn! Är det såhär hon resonerar så är det inte konstigt att det är så dåligt som det är på barnens skola…
Jag påtalade då att två fel inte gör ett rätt och att det är svårt att få barnen att köpa skolans regler om vi vuxna inte kan följa de regler som skolan satt upp.
Då stängde (och nu vill jag kalla henne nåt helt annat än tant…men jag avstår)tanten bildörren, mitt framför näsan på mig!!!!!
Jag öppnade bildörren igen och sa i en ton som jag oftast använder till små barn, -Men sådär gör man väl inte…
Efter lite tjafsande om att hon hade minsann bråttom så tyckte hon att hon skulle prata med rektorn om det. Fine, sa jag, då går vi in till rektorn direkt och tar det, men se det ville hon inte – hon hade ju bråttom.
Till slut började jag gå runt bilen och kolla registreringsnumret (jag måste ju få koll på vems mamma det är så att jag kan gnälla vidare till rektorn
) och först då så säger hon – Jaja, jag lovar att aldrig köra ner här igen! Är du nöjd då? Jag svarar lugnt och sansat -Ja, det blir bra, och sen går jag bara därifrån.
Kan ju säga att adrenalinet pumpade rätt friskt på väg upp till bilen
Men det var fanimej värt det! Vilket nöt! Om jag ser henne på skolgården med sin bil så ska hon få sig en verbal omgång som heter duga – det här var inte ens en viskning mot vad jag kan åstadkomma

Solen skiner och gräsmattan är grön….
Är det vår på gång eller är det bara den skånska standardvintern? Det har varit ovanligt milt i år, idag hittade jag en stor kruka med övervintrande jordgubbsplantor
– med blad och allt. Helt galet!
Nåja, det är skönt i solen och tulpaner och påskliljor är på väg upp. Det ÄR vår på gång – även om det fortfarande är vant och mössväder.
Här kommer lite bilder från dagens ”utflykt” i trädgården.

Ta en bild på mig mamma! Varför just här frågar jag. -Jo, jag äääääälskar ju att klättra i träd, svarar Loke.

Freja i den friska vinden. Visst andas bilden vår!

Den här bilden skulle kunna vara tagen på sommaren – den där gräsmattan ser inte ut som en februarigräsmatta

I lördags hittade vi en jättefin vårjacka till Freja på Exit. Den är grön och man blir glad av den




För ganska exakt en måndad sedan satt Freja och pysslade vid köksbordet. Den kära mamman satt vid datorn och pysslade med sitt och pratade med unga dottern om ditt och datt. Trevligt var det minsann.

Hon gjorde ett fint paket till pappan.
Pappan stod och lagade mat och blev först väldigt glad över sitt fina paket. Glädjen fick ett ganska snabbt slut då han insåg att paketet var pyntat med unga dotterns lockar…
Hon ville göra ett lurvigt paket och vad kan vara lurvigare än de ljuva lockarna på unga dotterns huvud.
Mamman hör ropen från köket och rusar dit. Hon bannar unga dottern och tar henne direkt till badrummet för en dusch. I badkaret faller lockarna till botten på karet. Mammans tårar blandar sig med badvattnet…dotterns fina lockar…Mamman ser framför sig hur alla julbilder på dottern ser ut som om hon fått rävskabb.

Det uppsamlade bevismaterialet (de torra lockarna från paketet, de blöta från duschen).
Mamman samlar sig och inser att turligt nog hade dottern en tofs mitt på huvudet när hon klippte och frisyren skulle kunna platsa i ett modemagasin från 1986.

Freja med 80-talsfrilla
Detta är nu en månad sedan. Unga dottern har haft sax-förbud under den här tiden och hennes ånger är stor. Hon tycker att det är väldigt pinsamt när mamman och pappan berättar vad hon gjort. Mamman och pappan har låtit episoden gå från en trist händelse till en rolig anekdot – detta kommer unga dottern få leva med resten av sitt liv